onsdag
har mått super bra i några dagar och även under hela dagen ida. men nu blev jag super deppig och skulle behöva sällskap. en varm hård kram är vad jag behöver just nu. någon att krypa intill. någon som bara är där liksom. nära och omtänktsam. tycker inte om när denna depphet kommer som ett hårt slag i magen.
först får jag en klump i magen, känner mig tung i kroppen och sen kommer det största slaget. känner mig ensam som helvete.. hatar detta men hoppas det går över inom en snar framtid..
igår jobba jag ute i odensberg. va även där idag.. varit en rätt rörig dag. först utbildningen, sen möte, tillbaka till utbildningen, iväg och jobba å sen hämta jag eliaz. för att sen åka hem och busa. jösses säger jag bara.. spela fotboll gjorde vi. å har inte skrattat så mkt på länge. han va så underbar. det riktigt lyste om honom. han va verkligen lycklig. och jag var lycklig.
Carro kom förbi på lite fika. mkt trevligt när mina kompisar bryr sig=) uppskattas verkligen..
och inte nog med all annan skit jag har så har jag två onda lår, och troligtvis benhinneinflamation. mindre rockigt.. men ska prova ett tips jag fick förut. man lägger vitkål på benhinnorna å sätter på sig ett par strumpor. ska tydligen hjälpa. så imorrn ska jag köpa vitkål. håll tummarna att det funkar. någon som provat å kan säga om det hjälper?
helt underbart att våren är på väg.. igår visa ett barn mig en knippe med vitsippor, tror jag det heter. hööh.. blev ju inget glad å sprallig när jag såg dem..
nee va väl allt från mig ida..
puss
problem
Va nu ett tags sen ja skrev här.
men känner att jag måste få ur mig en del saker någonstans. och då är ju en blogg perfekt.
sen hur flitig jag kommer vara det vet ja inte än..
i början kommer det iaf va en hel del negativa saker. för det är vad som händer i mitt liv just nu..
vet inte i vilket hörn jag ska börja..
träffar en kille som gjorde mig glad och fick mej att gå runt med ett leende hela dagarna.
han är en urgo kille som fick mig att skratta hela tiden.
men sen, bara över en natt blev han helt plösligt jätte knepig.
sen dess har det bara fortsatt. den ena saken efter den andra.
han säger att han vill träffas, men ändå skiter han i om vi bestämt att vi ska träffas. han umgås hellre med sina kompisar. och självklart ska han få umgås med dem. men dem försvinner ju inte bara för han är med mej en kväll. men det verkar han tro.
han gör mig ledsen och besviken. men vissa dagar är han helt underbar å gullig. det är på dem dagarna som vi bestämmer att vi ska träffas med.. när altt känns bra. men ju närmare vi kommer dagen D ju knepigare blir han.
vet inte riktigt vad ja ska tro eller göra eller nått längree. jag vill skita i honom. men ja kan inte. för han har satt spår i mig. han vet vad han ska säga för att jag ska smälta ännu mer och hoppas på att det kommer bli bättre..
jag vet inte om allt detta beror på att han skadad just nu och måste gå på tabletter. som gör att han blir trött å allt vad det är.. skulle va skönt om han blev bättre så man kanske kunde få se honom lite mer å se om han verkligen är värd att må så dåligt över. fast tror inte att det finns någon kille som är värd att må dåligt över.. men det är precis vad jag gör.
nu har jag skrivit av mig lite. vet inte om jag skrivit något vettigt eller om det är sammanshängande.men tror inte det är så många som läser ändå..
Kram
